Handelskriget som USA:s president Donald Trump utlöste har krävt EU som ett av dess offer, med en tull på 20 % på tusentals produkter, inklusive spansk olivolja, en viktig exportprodukt. USA är en av de största köparna av spanskt "flytande guld", näst efter Italien. Förra året nådde exporten av olivolja till USA 110 000 ton till ett värde av 1,013 miljarder euro, vilket motsvarar 16,4 % av all export.
Olivolja prisfall
Branschen har reagerat starkt på de nya tullarna, kallat dem "mycket dåliga nyheter" och krävt att de ska upphävas. För närvarande har tariffen satts till 10 % i väntan på resultatet av förhandlingarna mellan Washington och Bryssel. Det är inte första gången som tullar har införts på olivolja: 2019 ledde liknande åtgärder som vidtagits i samband med Airbus-Boeing-konflikten till en 80-procentig nedgång i exporten.
Experter tror dock att den amerikanska marknaden, fokuserad på kvalitet och medelhavskost, inte kommer att ge upp spanskt smör på kort sikt. Den nya tariffen kommer sannolikt inte att kännas av amerikanska konsumenter: Priserna i Spanien har sjunkit med hälften, men det har ännu inte återspeglas i detaljhandelspriserna i USA, enligt COAGs Juan Luis Avila och ekonomen Juan Vilar.
Idag ligger grossistpriset på olivolja runt 3,50 euro per kg – för ett år sedan passerade det 9 euro på grund av torka. Tack vare denna sänkning, även med hänsyn till den nya tariffen, kommer konsumenter i USA att kunna köpa spanskt smör för 46 % för mindre än för sex månader sedan.
Risker för den internationella marknaden
Den spanska föreningen Asoliva fruktar att de nya tullarna kommer att skapa en "allvarlig snedvridning" på den globala marknaden. Spanien befinner sig i ett underläge: tullen för det är 20 %, medan det för andra leverantörsländer, som Tunisien, bara är 10 %.
Asolivas vd Rafael Picot säger att Türkiye, som har blivit världens näst största olivoljaproducent efter Spanien, kan stärka sin position på den amerikanska marknaden på grund av lägre kostnader. Professor Vilar är dock säker på att Türkiye kommer att möta restriktioner för export till EU och USA, inklusive obligatorisk moms.
USA förlitar sig på import av olivolja
Den inhemska produktionen av olivolja i USA täcker endast 3 % av den inhemska efterfrågan – cirka 15 000 ton av 360 000 ton som konsumeras. Huvudleverantörerna är Spanien, Italien, Tunisien och Türkiye, som står för 86 % av volymen. Samtidigt, enligt COAG-representanter, är det osannolikt att utöka sin egen produktion i USA: olivträd växer långsamt och Kalifornien föredrar mer lönsamma grödor.
Söker efter nya marknader
För att stödja de drabbade industrierna anslår den spanska regeringen 14,1 miljarder euro. Ett av målen är att aktivt söka efter alternativa marknader. Ekonomiminister Carlos Cuerpo sa att ett öppnande av Mercosur-marknaderna kan öka exporten av vin och olivolja med 40 till 50 procent.
Men analytiker varnar för att det ännu inte finns några alternativa marknader som kan ersätta USA. Rafael Pico påminner oss om att spansk olivolja redan finns i 198 länder och att det inte kommer att ske någon omedelbar ersättning.
COAG tror att en lovande riktning kan vara Centraleuropa, där konsumtionen av olivolja fortfarande är liten, men det finns potential för tillväxt.
Förhandlingar som en nyckel
Experter är överens om att olivolja kommer att förbli efterfrågad i USA trots tullar. Under de kommande 90 dagarna kommer parterna att försöka nå en överenskommelse för att minimera konsekvenserna för den strategiska spanska exportprodukten.
Konsekvenser av ett eventuellt embargo för olivolja
Olivolja intar en viktig plats i den globala livsmedelsindustrin, och Spanien är dess största producent. Låt oss föreställa oss att Spanien införde ett embargo på export av olivolja till USA och andra länder. Vad kommer att hända härnäst?
Prishöjning och brist
Bara under det första året kommer olivoljepriserna i USA att stiga med 50–100 %. Kostnaden för en flaska som kostade $10 i går kan nå $15–20. Efter två eller tre år kommer priserna delvis att stabiliseras, men kommer inte att återgå till tidigare nivåer.
Utveckling av lokal produktion
USA:s svar kommer att vara en storskalig utveckling av sin egen produktion. Kalifornien, Texas och Arizona är idealiska för olivodling, och investeringarna i dessa regioner kommer att öka dramatiskt. Om 5 år kommer amerikansk olivolja att uppta 15-20% av den inhemska marknaden.
Om Spanien plötsligt ställde ett ultimatum att vägra att leverera olivolja till USA, och andra länder (Italien, Tunisien, Turkiet, etc.) ansluter sig till embargot, skulle konsekvenserna bli mycket märkbara, och här är vad som med största sannolikhet skulle hända:
1. Skärp brist på olivolja i USA
- USA producerar bara cirka 3 % av sin egen konsumtion av olivolja.
- Resterande 97% är importerade, och majoriteten kommer från Europa och Nordafrika.
- Utan import blir marknaden snabbt tom: butikshyllorna blir tomma, och befintliga lager blir snabbt slutsålda.
2. Skärp prisuppgång
- På grund av bristen kan priset på olivolja i USA skjuta i höjden flera gånger.
- Även om inhemsk produktion eller alternativ dyker upp kommer det inte att täcka bristen på kort sikt.
- Olivolja kommer att bli en premium produkt, endast tillgänglig för rika konsumenter.
3. Omorientering av konsumtion
- Marknaden kommer att börja leta efter ersättningsprodukter: solros-, raps-, avokadooljor.
- Konsumenterna kommer att gå över till billigare alternativ och efterfrågan på olivolja kommer att minska kraftigt.
4. Problem för restaurangbranschen
- Restauranger, särskilt de som serverar medelhavsmat, kommer att drabbas hårt.
- Kostnaderna kommer att öka, menyn kommer att förändras och kvaliteten på maten blir lidande.
5. Inhemskt politiskt tryck i USA
- Importörer, återförsäljare, bondeföreningar och konsumenter kommer att börja pressa regeringen för att lösa situationen. *Politiska skandaler och handelseftergifter inom andra sektorer är möjliga.
6. Sök efter nya leverantörer
- USA kan försöka att skyndsamt öka leveranserna från:
- Sydamerika (t.ex. Argentina, Chile)
- Australien
- Marocko
- Men det kommer inte att vara möjligt att snabbt ersätta erfarna europeiska tillverkare.
7. Långsiktiga konsekvenser
- Den inhemska produktionen av olivolja i USA (t.ex. Kalifornien) kan börja öka, men det kommer att ta år eftersom:
- Olivträd ger en bra skörd först efter 5-7 år.
- Investeringar i plantager är riskfyllda och dyra.
8. Förluster även för Spanien
- Spanien kommer också att förlora: USA är en av de största marknaderna.
- Det kommer att bli nödvändigt att omorientera exporten till Europa, Mercosur, Asien eller Mellanöstern.
- En tillfällig priskollaps är möjlig på den spanska hemmamarknaden på grund av ett överutbud av produkter.
Orsaker och effekter
Månad 1-2:
🔹 Chock och osäkerhet
- En kraftig ökning av priserna på olivolja i butik (+30–50 % nästan omedelbart).
- Importörer och kedjor har panik: säljer av gamla lager och letar efter brådskande alternativ.
- Media börjar aktivt diskutera problemet.
- Barer, restauranger, små livsmedelsproducenter är i chock: kostnaderna stiger kraftigt.
Månad 3–4:
🔹 Brist på hyllor
- Butikshyllorna är tomma.
- Olivolja säljs i begränsade mängder - till exempel "högst 1 flaska per person".
- Bommen inom solros-, raps- och avokadooljor börjar.
- Restauranger skriver om sina menyer: de tar bort dyra rätter med olivolja.
Månad 5-6:
🔹 Övergång till substitut och växande missnöje
- De flesta av medelklassen ger upp olivolja.
- Återförsäljare ökar kraftigt beställningarna på andra oljor, som från Kanada eller Sydamerika.
- Det politiska trycket ökar: konsumenterna kräver att myndigheter löser problemet.
Månad 7-9:
🔹 Import av nya oljor och första försök att etablera inhemsk produktion
- Alternativa leverantörer från Chile, Marocko och Australien börjar komma in på marknaden i massor.
- Det är dock dyrt: nya oljor är sämre i smak och kvalitet.
- Stora jordbruksföretag tillkännager storskaliga investeringar i plantering av olivträd i USA (särskilt i Kalifornien).
Månad 10-12:
🔹 Stabilisering på en ny nivå
- Priserna på olivolja kommer att stabiliseras på +200–300 % av nivåerna för kort sikt.
- Människor börjar vänja sig vid substitution: raps och avokado börjar bli på modet.
- Restauranger håller på att göra om sina recept massivt.
- Olivolja håller på att bli en elitnischprodukt – precis som till exempel tryffelolja nu.
Möjliga konsekvenser av embargot
Om Spanien skulle införa ett embargo på export av olivolja skulle lönsamheten i produktionen för ersättningsländer och till och med för Spanien självt förändras dramatiskt.
Viktig introduktionsinformation:
- Spanien producerar idag cirka 40 % av världens olivolja.
- Huvudsakliga alternativa producenter: Italien, Grekland, Tunisien, Türkiye, Marocko, Chile, Australien, USA (Kalifornien).
- Olivolja är en premiumprodukt med en ganska oelastisk efterfrågan (konsumenter är inte särskilt villiga att ge upp den även om priset stiger).
Tillväxt i produktionslönsamhet:
| Scenario | Prishöjning på olivolja | Ökad produktionslönsamhet |
|---|---|---|
| Lätt embargo (endast USA) | +30–50 % | +20–40 % |
| Hårt embargo (USA + allierade) | +80–150 % | +60–120 % |
| Globalt embargo (nästan all export stoppad) | +200–300 % | +150–250 % |
Så fungerar det:
- För Spanien: De kan bara sälja olja inom landet eller till "vänliga" marknader → överskott → eventuell lokal prisnedgång inom Spanien. Men om leveranserna riktas på rätt sätt (till exempel till Kina, Indien, latinamerikanska länder) kan lönsamheten för producenterna öka med 30–50 % på grund av nya priser och brister i världen.
- För andra tillverkningsländer: I Italien, Grekland, Tunisien, Turkiet kan avkastningen dubblas eller tredubblas. De kommer snabbt att ta över de lediga marknaderna i USA, Kanada, Japan och andra västländer, och till högre priser. För nya spelare: USA, Chile, Australien, Marocko kan kraftigt öka sin produktion – om de lyckas kommer deras lönsamhet att växa kolossalt (+200% och högre om 3-5 år).
Slutlig slutsats: 🚀 Lönsamheten för olivoljeproduktion i världen kan öka med 1,5–3 gånger, beroende på embargots omfattning. 🚨 Men Spanien riskerar självt att förlora en del av sin inkomst om det inte hittar ett ställe att snabbt sälja sin olja utanför USA och Europa.